Fistad av den osynliga handen

Det går ett spöke över världen. Den lovar säckar av guld, ungdom och evig lycka. Om vi människor bara håller oss undan och låter den svänga sitt trollspö skall allt ordnas på det bästa av sätt. Dess namn är Den Osynliga Handen, dess profet Marknaden. Dess budskap sålunda: människan är alltid rationell och marknaden alltid effektiv. I evinnerlig tid, nu och för evigt, amen. Halleluja!

Men för oss som väljer att basera våra påståenden om världen, på världen, istället för en tänkt värld, är båda dessa påståenden falska. Det omvända gäller dock inte. Att människan aldrig är rationell eller att marknaden aldrig är effektiv. Jag postulerar följande: människan är inte alltid rationell och marknaden är inte alltid effektiv. I dina ögon kanske det låter som en truism men tro mig när jag säger det, inom den klassiska nationalekonomin är det som att svära i kyrkan.

Låt mig erbjuda en bild av den religiösa epistemologin. Den börjar med ett axiom och extrapolerar allt från detta. Tänk dig en upp och nedvänd pyramid. Den vilar på en enda sten, alla ytterligare stenar är beroende av denna enda, första sten. Tas den bort faller alla andra stenar. Själv föredrar jag att använda en omvänd analogi. En som jag anser bättre speglar världen och som jag anser ger en bättre förståelse av densamma. Tänk en normal pyramid, med den breda basen i botten. Alla stenar längst ned är empiriska fakta om världen. Till skillnad från den religiösa pyramiden kan flera, ja till och med väldigt många stenar, tas bort utan att det påverkar byggnaden.

Dessa båda förhållningssätt påverkar oss fundamentalt hur vi agerar när vi ställs inför fakta som motsäger våra påståenden om världen. Det är som när man diskuterar guds existens med en troende. Det blir till slut bara pinsamt. För hur kan man argumentera med en vuxen människa som tror på sagor och fantasier? Och hur kan den människa som under så lång tid, med sådan glöd, tillsammans med så många andra, nu plötsligt inse att allt man tidigare höll för sant, inte är det? Det är svårt, väldigt svårt. Det är inte konstigt att många i den situationen väljer bort den information som sätter pyramiden i gungning. Det kallas kognitiv dissonans.

Men om man baserar sin världsbild på flera små, sammanflätade sanningen, kan man erkänna sitt misstag utan att tvingas kasta ut barnet med badvattnet. Det må vara plågsamt eller kanske pinsamt men det går.

Efter trettio år av privatisering, avreglering, skattesänkningar och aktieägarvärde tycks världen äntligen vara redo för en omvärdering av den neoklassiska hegemonin. För det är inte svårt att argumentera för att alla marknader inte är lika, asymmetrisk information är det normala och alla, jag säger alla, människor har olika preferenser. Sannolikt är det någon som tjänar på att ideologin aningslöst traderas så frekvent men min känsla är att vi andra, vi som ska betala och konsumera tjänsten, får som vanligt hålla till godo med det tvivelaktiga nöjet att böja oss fram för att bli fistade av den osynliga handen. Det är dags för empiri istället för ideologi.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ps.

När jag googlade efter bilder till den här texten såg jag att den knutna näven är densamma som Tom Robinson använde som inofficiell logga på sina skivor. Jag minns att det följde med en passepartout med samma knutna näve i en av hans skivor. På en biologilektion i åttan eller nian hjälpte Eva-Lena eller Nettan, kanske Lisa eller möjligen Lola, mig att fylla i den på ryggen med svart spritpenna. Jag kommer inte ihåg om det var på jeansvästen eller den gröna militärrock som var populär då. Såå cool. Tyckte man då. Det måste ha varit i slutet av 70-talet. Man kan ju idag ångra lite att man inte hängde med bättre på biologilektionerna. Då kanske man idag kunde skilja de ätliga från de giftiga svamparna ute på landet. Men va fan, det finns det väl en app till!

And now in the current lingua franca.

Fisted by the Invisible Hand

There is a specter haunting the world. It promises sacks of gold, youth and eternal happiness.  If we, the people, just step back and let it sway it´s magic wand, everything will fall into place, in the most optimal of ways. It´s name is The Invisible Hand, it´s profet The Market. It´s message is as follows: man is always rational and the market is always efficient. In eternity, now and forever, amen. Hallelujah!

But for those of us that choses to base our statements about the world, on the world, instead of an imaginary world, both of these declarations are false. The opposite is not true either. That man is never rational or that the market is never efficient. I postulate the following: man is not always rational and the market is not always efficient. It may sound like a truism to you, but believe me when I say so, in the dismal science, it´s like swearing in church.

Let me offer you a picture of the religious epistemology. It starts with an axiom of your choice and extrapolates from there.  Imagine a pyramid turned upside down. It rests on a single stone, all subsequent stones are wholly dependent on this one, first stone. Remove it, all other stones fall. I personally prefer to use a reverse analogy. One who is both a better mirror of the world and helps in understanding of the world. Imagine a normal pyramid, with the broad base at the bottom. All the stones at the bottom are empirical facts of the world. In contrast with the religious pyramid can several, even quite a few, of the stones be taken away without causing structural damage.

Both of these ways of viewing the world affects us fundamentally in how we act when confronted with facts that contradicts our previous beliefs. It´s like discussing the existence of god with a believer. It´s ultimately a futile endeavour. How can you argue with a human being who believes in faire tales? And how can that man, who for so long, with that much zeal, together with so many others, now suddenly realize that all you held true, is not? It´s difficult, if not impossible. No wonder that many in that situation chooses to ignore that crucial piece of information that might bring the pyramid to crumble. It´s called cognitive dissonance.

If you base your view of the world on multiple, interconnected truths, it is possible to adjust and admit your mistake without having to throw out the baby with the bathwater. It may be painful, even embarrassing, but it can be done.

After thirty years of privatization, deregulation, tax cuts and shareholder value, the world is seemingly ready for a revaluation of the neoclassical hegemony. It´s not at all difficult to argue that all markets are not created equal, asymmetrical information is the norm and everyone, and I mean everyone, has their own set of unique preferences. Most probably there is someone who benefits from the fact that the ideology is so credulously reproduced, but something tells me that it´s we, we who pays and consumes, are the ones who has to make do with the questionable pleasure of bending over to be fisted by the invisible hand. Let us today all unite for little less ideology and slightly more empiricism.  That´s all I´m saying. Is that really too much to ask?

Ps. When I googled for some pictures to illustrate this flaming appeal I noticed that the clenched fist is identical to the one Tom Robinson used as unofficial logo. A model of a clenched fist was included inside the sleeve of his first record, Power in the Darkness. The track I remember the best is for some reason Grey Cortina. On a biology lesson in eight or nine grade my classmates Eva-Lena or Nettan, perhaps Lisa or possibly Lola, helped me draw the fist on the back with a black marker. I don´t remember if it was on the jean vest or the green military coat that was popular at the time. Soo cool. It must have been in the late seventies. With the benefit of some – ok, considerable – hindsight, I do perhaps regret not paying more attention in class. If I had, maybe I would be able to distinguish the edible mushrooms from the poisonous ones when out at the summer house. But wtf, isn´t there an app for that?