Nu är pappa trött igen. Trött på högerns historieförfalskning, trött på vänsterns oförmåga att se det uppenbara. Trött på att ingen säger ifrån. Trött, så jävla trött. Låt mig förklara. I havet av neoliberala medlöpare brukar Aftonbladets kultursida sitta längst bak i klassen, vicka på stolen och uttråkat titta ut genom fönstret. Alla andra i…
Tomhetens triumf
Tomhetens triumf: Om grandiositet, illusionsnummer & nollsummespel Mats Alvesson Atlas, 2011 Redan innan den svenska sommaren kommit och gått kan jag kora 2015 års viktigaste bok på ärans och hjältarnas språk. Den kom ut redan 2011 och är professor Mats Alvessons hafsigt skrivna men blytunga genomgång av skitsnackets och ytans seger över omdömet och djupet.…
Ayn Rand – För sista gången
Först finns det ideologier, sedan finns det religioner, efter det har vi de förvirrade som hör röster i huvudet och vars åkommor hör hemma i den nya utgåvan av DSM. Dit hör tveklöst Ayn Rands Objectivism. Jag har tidigare lovat att inte skriva mer om den hysterikan, men eftersom hon ju fortfarande, hos förvånande många,…
Filmtajm: Inside Job
Jag såg Inside Job igen för andra gången när den gick på SVT härförleden och jag blev lika förbannad den här gången. Filmen är exemplarisk i sin pedagogik och sin faktahantering. Den bör visas med minst sex månaders intervaller tills de sista resterna av avregleringsdogmerna har exkommunicerats från det offentliga samtalet. Det är ju en…
Ayn Rand igen
Jag borde egentligen inte slösa mer tid på denna rabiata sektledare, men sedan jag såg att Annie Lööf fortfarande länkar till Atlas Shrugged och kallar den en av hennes favoritböcker kan jag bara inte låta bli. Michael Prescott beskriver här Ayn Rands försvar och hyllning till seriemördaren William Hickman. Ayn Rand skriver själv i sin…